Internets historia!!!

Nätet har blivit en ytterst viktig del av vårt liv. Tillgänglig via datorer, smartphones, och dessutom diverse "smarta" enheter som TV-apparater, kylskåp eller till och med en smart brödrost. Men hur kom vi till denna punkt? Och vad ledde till den informationsålder vi lever i just nu?

1960/1970-talet: ARPANET som forskningsprojekt

Internet började som ett forskningsprojekt av amerikanska ARPA för att kunna koppla ihop och skicka meddelanden mellan datorer, vilket kallades ARPANET. Den 29 oktober 1969 skickades det första meddelandet mellan två datorer, en hos UCLA och en hos Stanford.

ARPANET utvecklades och många forskningsinstitut runt USA kopplades ihop, 1971 skickades det första e-postmeddelandet, och 1973 var hela 40 datorer uppkopplade till ARPANET. Men det var inte förrens 1973 som ARPANET blev ett internationellt nät, alltså ett internet. Via en markstation i Bohuslän skickas signaler från USA till forskningscentrumet Norsar i Norge.

1974 utvecklades protokollet TCP/IP, en standard för paketförmedlat nätverk. Detta är fortfarande vad som används på moderna internet, men detta var inte alltid så. Ett annat protokoll, X.25 fanns även vilket var televerkens favorit då det var centraliserat och televerken kunde ta betalt för trafiken.

1980-talet: Internet blir civilt

Däremot segrar TCP/IP till slut, då dess decentraliserade protokoll var snabbare och mer flexibelt. Januari 1983 går ARPANET över till TCP/IP-protokollet och nätverket blir även "civilt", det öppnas upp för alla som vill ansluta. Amerikanska militären skapar sitt egna MILNET-nätverk, då ARPANET var tidigare främst för militärens syfte, och detta civila ARPANET blir till starten för det riktiga internet så som vi vet det idag.

1983 implementeras även DNS, ett system för att koppla IP-adresser för datorer till mänskligt läsbara namn, vilket gör det lättare att hålla reda på alla datorer. Jämfört med det tidigare registret var domännamnsystemet automatiserat och distribuerat vilket gjorde det mer skalbart när internet blev större och ännu fler datorer anslöt sig till nätverket.

I Sverige kommer den första uppkopplingen under sommaren 1984, då Ulf Bilting sätter upp det första svenska IP-nätet 192.5.50.0/24 som ansluts till ARPANET. Toppdomänen .se registreras 1986 och 1988 kopplas svenska universitet och högskolor ihop med hjälp av SUNET.

1990-talet: World Wide Web

Just nu existerade internet, men webben som vi vet idag hade ännu inte uppfunnits. All data på servrar och andra datorer i nätverket låg spritt utan någon som helst ordning i en filserver eller något liknande. Det var först med World Wide Web 1989, den första webbläsaren och protokollet HTTP som webben vi ser idag, med HTML i webbläsare, som kommer fram. WWW utvecklades först av Tim Berners-Lee hos CERN 1989, och rättigheterna släpps fri april 1993. I 1994 grundar Tim Berners-Lee W3C vilket är en organisation som bestämmer om öppna webbstandarder.

Från och med detta, börjar internet bli allt mer vanligt för vanliga människor. Utöver den ursprungliga webbläsaren skapad av Tim Berners-Lee för NeXTSTEP, lanseras NCSA Mosaic 1993. Den innehöll stöd för grafik, bilder och ljud innanför själva webbläsaren, och var den första webbläsaren som får ett brett genomslag med sin Windows-version.

Efter en viss tid kom Netscape Navigator och blev den populäraste webbläsaren. NCSA licenserar sin webbläsare till Microsoft vilket blir till grunden för deras Internet Explorer, vilket tog stryptag på webbläsarmarknaden på grund av att den blev tillgänglig gratis med Windows. Detta ledde till slut till en rättegång där USA:s justitiedepartement anklagade Microsoft för att ha utnyttjat sin dominerande ställning med Windows för att öka användningen av Internet Explorer.

Under tiden, på 90-talet, utvecklas webben till vad vi vet idag. 1990 blir Swipnet Sveriges första kommersiella internetleverantör. Linköpings Universitets datorförening Lysator startar Sveriges första webbplats 1993, IT-kommissionen startas för att sprida information och främja den digitala utvecklingen och Aftonbladet blir den första svenska nättidningen 1994.

I december 1995 lanseras sökmotorn Altavista vilket blir en succé då den kan ge bättre resultat. Detta var eftersom Altavistas databas indexerades automatiskt av spindlar som kröp runt på nätet, och inte bara sparade sidtiteln utan även all text på sidan, och kunde göra en fulltextsökning på sidinnehåll.

I 1997 grundas Internetstiftelsen, som tar över ansvaret för .se-domänen och som nu även har i syfte att jobba för ett internet som bidrar positivt till samhället.

Som en vidareutveckling av Altavista startar Larry Page och Sergey Brin ett forskningsprojekt 1996 för att organisera webbens information. De uppfinner algoritmen PageRank vilket rankar hemsidor beroende på hur många ingående länkar från andra hemsidor den har. Jämfört med Altavista och andra tidigare sökmotorer som listade resultaten efter antalet gånger ett ord står på en sida, gjorde det svårare för spam att ta sig högt upp i sökresultaten.

Denna sökmotor blir så klart Google, som lanseras 1998 och redan 2001 går Google om Altavista, både på grund av dess bättre sökresultat utan spam och dess minimalistiska design som var snabbare och med mindre störande reklam.

1999 slår bredbandet igenom med Bredbandsbolaget, som med ett avtal med HSB kopplar 350 000 bostadsrätter upp till internet. Även Telia satsar på mer svensk uppkoppling, med 1,4 miljarder kronor för att koppla upp en miljon hushåll.

2000-talet: Mobil revolution

Vid millenieskiftet fanns det en risk att vissa gamla men uppdragskritiska system som beskrev året med två siffror skulle gå isönder då år 1999 övergår till år 2000, den så kallade milleniebuggen eller Y2K. Enligt datorn skulle året då vara 1900, och mardrömsscenariot var att infrastruktur, flygplan, kärnkraftverk och allt annat med ej uppdaterad programvara skulle plötsligt lägga ner vid midnatt.

Miljarder satsades på att uppdatera datorsystemen för att använda årtal med fyra fullständiga siffror. Inga katastrofer inträffade men vad som egentligen skulle ha hänt om systemen inte hade uppgraderats är oklart.

År 2001 startas Wikipedia, och svenska blir en av de första icke-engelska Wikipediaversionerna. Wikiformatet tillåter vem som helst att bidra och lägga till information till vad har blivit den största encyclopedin, seriösa som oserösa men klotter tas bort så snabbt någon annan ser det.

I 2004 startades The Facebook upp som ett community för Harvardstudenter. Därefter släpps studenter från många andra amerikanska universitet, och nästa år släpps det för alla med "The" borttagen och blir en omedelbar succé.

Den första april startade Google upp Gmail. De lovade 1GB lagringsutrymme för varje mejladress vilket var tidigare otänkt för en gratis mejltjänst, och dess lansering på första april fick många att tro att det var ett aprilskämt. Men det var inget aprilskämt, och Gmail fortsätter att vara en av Googles huvudprodukter än idag, nu med 15GB gratis utrymme för alla.

En annan utveckling med Gmail var dess gränssnitt som använde sig av JavaScript och så kallad AJAX för att skapa ett mer interaktivt gränssnitt som var mer responsivt. JavaScript hade existerat ända sedan 1995 i Netscape men detta var startskottet för "webappar" som använde sig av JavaScript för att skapa interaktion på webben på sätt som utmanade tradionella program.

Videoklipp hade länge funnits på nätet, men det var inte förrens runt 2005 då YouTube lanserades som bandbredd var så snabb att man kunde streama video i en okej kvalité. Google köper upp YouTube nästa år och YouTube blir en succé och synonymt med videor på nätet ända in till idag.

2007 lanserades den första iPhone-telefonen. Tidigare hade internet existerat på äldre knappsatstelefoner, men dessa var väldigt minimalt och använde sig av teknologier som WAP. Med iPhone och dess touchscreen kunde man gå in på vanliga skrivbordshemsidor, och man kunde klämma med två fingrar för att zooma in eller zooma ut.

När iPhone kom ut hade den inte stöd för Flash, en teknologi som en stor del av webben använde under den tiden. Däremot så var Flash mycket krävande och en proprietär teknologi utvecklad av Adobe, vilket ledde till att iPhone inte stödde Flash utan fokuserade däremot på öppna webbteknologier som HTML5. Detta var början till nergången av Flash och startskottet för de öppna webbteknologierna, och i 2017 meddelade Adobe att Flash skulle stängas ner vid slutet av 2020.

Till en början stödde iPhone inte heller de appar vi vet idag, då man skulle använda den inbyggda webbläsaren för webbappar. Däremot visade det sig att webbteknologierna inte var fullt utvecklade just då och App Store släpptes tillsammans med den nästa iPhone 3G, 2008.

Google, som redan nu var på väg till att bli en stor del av internet utvecklade Android, ett open source operativsystem för smartphones som vilken tillverkare som helst skulle kunna använda för sina telefoner. 2008 lanserades den första telefonen med Android (HTC Dream) och många andra tillverkare gjorde sina egna telefoner med Android.

Med smartphones kunde man vara uppkopplad var som helst, när som helst. Med hjälp av Wi-Fi och 3G kunde man vara uppkopplad så länge man var nära en trådlös router hemma eller i ett café, eller hade mobiltäckning. Detta var egentligen startskottet för moderna sociala medier, uppkoppling dygnet runt, den positiva påverkan samt den negativa.

2010-talet: Appar appar appar! ...Och dess påverkan

2010 lanseras Instagram, ett socialt media där man kan lägga upp bilder. Nästa år, 2011, lanseras Snapchat, en meddelande-app för att skicka bilder och meddelanden. Dessa har påverkat hur vi kommunicerar och delar våra upplevelser, och är populära tjänster än idag.

Under 2010-talet börjar allt fler och fler komma på nätet via sina mobiltelefoner. Med detta börjar saker gå "virala" på ett aldrig tidigare åskådat och kampanjer kan organiseras via nätet, på gott och ont. Till exempel arabiska våren 2011 vilket var en samling protester i mellanöstern som startades och hölls igång tack vare att man kunde sprida meddelandet och organisera sig på diverse sociala medier.

I Sverige julen 2012 startades ett Instagramkonto med syfte att hänga ut och smutskasta tjejer. Detta ledde till ett stort upplopp utanför Plusgymnasiet i Göteborg, den första hatmobben i Sverige som startades och organiserades från nätet.

I 2013 släpps Electron tillsammans med texteditorn Atom, en version av Chromewebbläsaren som kunde användas för att göra traditionella skrivbordsprogram med hjälp av webbteknologier. Nu används den för allt från Visual Studio Code, Discord, Spotify med mera för att skapa en upplevelse lik traditionella program som även fungerar på webben utan några förändringar.

Likaväl myntades begreppet "Progressiva webappar" (PWAs) som är en teknologi som tillåter webappar att kunna installeras via webbläsaren som ett vanlig program eller en app. Detta var en videreutveckling för visionen med iPhones webappar, under en tid då webbteknologierna var mer utvecklade och kan ses som ett alternativ till traditionella Android- och iOS-appar, som kan skrivas en gång och fungera på alla plattformar.

Runt slutet av 2010-talet börjar frågor ställas om all den data som internetföretag samlar in. För när internettjänster är gratis, så är användaren produkten, och all data som man ger företagen säljer de sedan vidare för t.ex. annonsering eller manipulation. Från Google som tar emot allt du gör på din Androidtelefon till hur Facebook tillät företag som Cambridge Analytica att använda deras användardata för valfusk i form av att manipulera opinionen. 2018 infördes nya integritetslagar i EU (GDPR) som hade i syfte att stärka användares rättigheter och integritet till sin data.

De negativa hälsokonsekvenserna som orsakas av sociala medier börjar även tas upp. Sociala medier är som mest lönsamma när de är beroendeframkallande för användaren och skapar konflikter, vilket har lett till en ökad radikalisering då algoritmen rekommenderar endast innehåll användaren är intresserad i, vilket kan leda till en filterbubbla där sina egna åsikter endast förstärks. I 2018 lanserar Apple och Google respektivt nya uppdateringar för sina mobiloperativsystem som svar på detta att tillåta användare att se och styra hur de använder sin mobil.

2020-talet: COVID-19

I början av 2020 spred sig en pandemi över hela världen, nämligen COVID-19. Detta ledde till nerstängningar, och många gjorde distansarbete i betydligt större utsträckning. Via tjänster som Google Meet och Zoom kunde man delta i sitt arbete eller sin utbildning från sitt egna hem, utan att vara där fysiskt. Detta fanns även innan, men pandemin var ett startskott för att visa att detta egentligen fungerade, och även när pandemin är i stort sätt slut är det många som fortsätter att jobba från distans, för att effektivisera sitt arbete.

I oktober 2022 slutför Elon Musk sitt köp av Twitter och inleder genast med att avskeda alla han anser är onödiga, inklusive den före detta VD:n och andra högre personer. En av hans första ändringar är att folk nu kan betala för verifieringsstatus, något som tidigare endast gavs till... verifierade användare. Resultatet var massvis med fejkkonton för riktiga företag och personer, inklusive Musk själv.

Som en följd av denna övertagning av Twitter och dess instabilitet under nytt ledarskap flyttade många till Mastodon, en decentraliserad sociala medietjänst lik Twitter men som inte styrs av ett enskilt företag och där användarens data inte används för annonsering eller annat vinstdrivande. Det fungerar genom att organisationer och personer startar sina egna instanser som kan kommunicera med varandra för att skapa ett större nätverk. Detta gör det skalbart samtidigt som inget företag bakom det måste få in stora intäkter för att hålla tjänsten igång, utan var sin instans får in små intäkter för att finansiera sig själva genom t.ex. donationer.

Framtiden...

Framtidens internet kommer kanske se mer decentraliserat ut. Från centraliserade tjänster med företag bakom vars vinstsyfte gör användaren till en produkt som man manipulerar, till ett mer decentraliserat där enskilda personer och organisationer styr små klickar av det som sedan kommunicerar med resten av nätverket. Förflyttningen från Twitter till Mastodon kan vara startskottet till detta, som svar på en ökad skepticism mot stora internetföretag och på något sätt en vilja att gå tillbaka till en mer mänsklig webb som inte styrs av endast 5 stycken stora internetföretag vars vinstsyfte är att i stort sätt utnyttja användaren.